Det här är fortsättningen på en artikel skriven av Benjamin Angeria den 18:e januari 2021 som tackar Fabian Haglund för värdefull återkoppling på utkastet av texten.

Det är en vanlig missuppfattning att det endast är dagens papperslappar och siffror på bankkonton som är den enda giltiga typen av pengar, och alltid kommer vara. Så är verkligen inte fallet. Under människans historia har alla möjliga föremål använts som pengar, bl.a. snäckor, stenar, pärlor, guld, och nu i modern tid fiatpengar.

Det enda som egentligen avgör om något går att använda som pengar är ifall tillräckligt många andra också gör det. Det är den gemensamma uppfattningen i samhället att en tillgång har ett värde som förvandlar den till pengar. Med det sagt lämpar sig inte allt som pengar, det finns bra och dåliga alternativ. Följande bild är en bra sammanställning av vilka egenskaper något bör ha för att vara lämpligt att användas som pengar. Vi ska nu undersöka några av dessa egenskaper som Bitcoin besitter och hur många av dem är bättre än de hos guld och fiatpengar.

8. Begränsad tillgång
   Det kommer aldrig att existera mer än 21 000 000 bitcoin. Jag upprepar: aldrig. I skrivande stund finns det totalt 18 600 918 och ungefär var tionde minut skapas det 6,25 nya. Den faktiska mängden som är tillgänglig är dock betydligt lägre än så då det uppskattas att ~3 miljoner bitcoin har förlorats för evigt av olika orsaker. Bitcoin är alltså extremt sällsynt, möjligen det absolut mest sällsynta tillgångsslaget vi känner till. Det är mer sällsynt än guld, silver, diamanter, och framför allt fiatvalutor som SEK och USD vilka skapas av centralbanker utifrån tomma intet i allt högre takt.
   
   
9. Deflationär
   Det skapas alltså nya bitcoin var tionde minut men takten i vilket detta sker halveras var fjärde år — ända fram till 2140 då alla bitcoin har skapats. I nuläget handlar det om en tillförsel på 6,25 bitcoin, alltså en inflation av penningmängden på ca 1,92% som kontinuerligt minskar och går mot 0%. Detta kan jämföras med Sveriges Riksbank som har ett konstant inflationsmål på 2% för den svenska kronan. I praktiken innebär det att Riksbanken har som mål att göra kronan, och i förlängningen dina pengar, 2% mindre värda varje år. I kontrast till detta ökar istället potentiellt värdet av bitcoin på sikt då tillförseln av nya bitcoin blir allt lägre (utbudet minskar) samtidigt som fler och fler börjar använda det (efterfrågan ökar). Resultat blir en valuta som är nettodeflationär; ett oerhört sällsynt fenomen i dagens ekonomiska landskap.

10. Delbart
    Varje bitcoin kan bli uppdelad i 100 000 000 satoshis (förkortas sats) precis som en krona kan bli uppdelad i 100 öre. Det betyder att man inte behöver köpa eller handla med hela bitcoin utan istället kan använda sig av sats som enhet. I skrivande stund är en hel bitcoin värd ~320.000 kr, långt mer än gemene man har råd att skaka fram. I takt med att priset har stigit rejält har det blivit allt mer opraktiskt att använda bitcoin som enhet: “Jag köpte en mössa för 0,00000346 bitcoin” lämpar sig uppenbarligen inte för vardagligt tal. Det är mer praktiskt att säga att mössan kostade 346 sats — samma belopp, annan enhet.
    
    
11. Lätt att utföra transaktioner med
    Eftersom bitcoin är helt digitala kan du med några knapptryck förflytta sats tvärs över jorden inom tio minuter. Bitcoin är igång dygnet runt, året runt — inte bara under det förlegade konceptet “bankdagar”. Det är långt mer komplicerat att göra samma övning med fiatpengar eller guld som kräver ifyllande av formulär (som ska godkännas), väntandet på bankdagar, eller kostsamma transporter givet fysiska pengar.
    
    
12. Portabelt
    Att bitcoin är digitala gör att de är mycket lättare att förflytta jämfört med kontanter och guld (även lättare än de digitala kronorna på ditt bankkonto, mer om det senare). I teorin kan du ta med dig alla dina bitcoin genom att memorera 24 ord och flyga till andra sida jorden, och fortfarande ha tillgång till dem. Försök bära med dig en miljon kronor i guld eller kontanter när du passerar säkerhetskontrollen på flygplatsen, eller göra en banköverföring med samma belopp till din vän i Kina utan att stöta på hinder av något slag.

Del 3 kommer inom några dagar

Vi på Wallenius vinklar har tagit del av en mycket intressant artikel som handlar om kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet. Allt fler människor deltar i diskussionen om kryptovalutors varande eller icke-varande. Regeringar, politiska ledare, vetenskapsmän och kvinnor, mångmiljadärer m.fl. alla har synpunkter. En del länders regeringar försöker med näbbar och klor att förbjuda utbredningen av kryptovalutor, rädda för att tappa kontrollen över människors finanser. Att använda kryptovalutor är den optimala decentraliseringen anser vi på vinklarna och decentralisering anser vi vara en av de viktigaste om inte den viktigaste pelaren i en utvecklad demokrati. Artikeln är skriven av Benjamin Angeria den 18:e januari 2021 som tackar Fabian Haglund för värdefull återkoppling på utkastet av texten.

Artikeln ser på uppkomsten av Bitcoin ur ett humanistiskt, samhällsekonomiskt och tekniskt perspektiv .
Texten är strukturerad enligt följande:

Tekniska egenskaper (1–7) DEL 1
Monetära egenskaper (8–12) DEL 2
Varför de nuvarande förutsättningarna för Bitcoin är särskilt gynnsamma (13) DEL 3
Humanistiska och samhällsekonomiska aspekter (14–21) DEL 4

Det är nog få som har missat hur priset på bitcoin har rusat till rekordnivåer de senaste månaderna. I ljuset av all uppståndelse i media, där fokus ofta är på priset, är det lätt att landa i antingen irrationell övertro — eller skarp skepsis.

Min ambition med den här texten är att se förbi de dramatiska nyhetsrubrikerna och undersöka varför det av flera olika skäl kan vara klokt att på lång sikt investera i bitcoin. Att försöka tjäna pengar på kort sikt genom att köpa och sälja bitcoin vid rätt tidpunkter är enligt mig naivt och ekonomiskt oansvarigt.

Som ingenjör har jag ett intresse av att gräva djupare och undersöka de underliggande strukturerna hos olika fenomen. Däremot är inte syftet med den här texten att förklara hur Bitcoin fungerar. För det ändamålet finns det en uppsjö av otroligt bra resurser; en av mina personliga favoriter är detta YouTube-klipp. Precis som med andra värdefulla tekniska uppfinningar vi använder dagligen behöver vi inte förstå exakt hur de fungerar för att kunna använda dem; det räcker ofta med en generell förståelse.

Målet med texten är snarare att undersöka varför Bitcoin är värdefullt, ur ett samhällsekonomiskt, humanistiskt, tekniskt, samt givetvis makro- och privatekonomiskt perspektiv – och utifrån det argumentera för varför en långsiktig investering i bitcoin är en moralisk och altruistisk handling. Ett tyst revolutionärt ställningstagande och en röst för ett mer hållbart ekonomiskt system.

Viktigt att nämna är att jag i texten genomgående evaluerar Bitcoin främst från perspektivet att dess viktigaste monetära funktion just nu är att vara en tillgång som bevarar värde över tid, så att ens köpkraft bibehålls eller ökar. Bitcoin kan även användas som pengar för dagliga transaktioner, men det är i dagsläget inte lika centralt på grund av faktorer så som ett kraftigt fluktuerande pris och relativt höga transaktionsavgifter. Tekniska lösningar som Lightning Network bygger vidare på Bitcoin och möjliggör snabba, billiga transaktioner.

1. Optimal uppkomst

Bitcoin skapades 2009 av en person eller grupp som utgav sig för att heta Satoshi Nakamoto. Än idag finns det inga spår som binder denna pseudonym till någon verklig person eller organisation. Det enda som Satoshi lämnat efter sig är källkoden till Bitcoin samt diverse texter, foruminlägg och mejl. Sista gången det hördes från Satoshi var i en mejlkonversation från 2011. Sannolikheten att vi någonsin kommer att se ljuset av Satoshi igen är ytterst liten.

Vissa argumenterar för att avsaknaden av en offentlig person eller organisation som står bakom skapandet av Bitcoin skulle vara en svaghet. Tvärtom är det snarare en av de starkaste egenskaperna som ytterligare förstärker dess position som ett decentraliserat nätverk utan en styrande elit.

2. Avsaknad av ägare

Varför är det en styrka att ingen äger eller styr Bitcoin? Det har visat sig att det är av yttersta vikt att ingen central auktoritet kan kontrollera, begränsa eller modifiera Bitcoin till egen vinning. Vi kan observera från både samtida och historiska skildringar hur människans inneboende inklination till girighet och egoism ofta leder till maktmissbruk med förödande konsekvenser. För att ett revolutionerande, globalt, ekonomiskt system som Bitcoin ska få luft under vingarna och vara robust på långt sikt är det nödvändigt att stryka människans moraliska brister från ekvationen, och istället helt förlita sig på matematikens stabila fundament.

3. Decentraliserat

Bitcoin-nätverket är globalt distribuerat på tiotusentals noder över hela världen, vilket gör det praktiskt taget omöjligt att stänga ner. Användare av Bitcoin kommunicerar direkt med varandra och är därför inte beroende av en central aktör som en stat, bank eller företag. Detta gör Bitcoin extremt resilient mot försök till vandalisering, censur, nedstängning och modifiering till egen vinning.

4. Nätverkseffekter och fördelar mot andra kryptovalutor

Sedan Satoshi Nakamoto utförde den första transaktionen med bitcoin 2009 har tiotusentals kopior av Bitcoin skapats. Många med till synes goda avsikter som att åtgärda tekniska begränsningar, öka säkerheten och minska energiförbrukningen. Med sin kulmen 2017, då tusentals alternativa kryptovalutor florerade, har idag antalet aktiva sådana sjunkit drastiskt. Vidare är det idag endast 11 stycken som kan påstås konkurrera med Bitcoin om rollen som pengar. Av dessa dominerar Bitcoin i skrivande stund 80% av marknaden.

Vad är det som gör det så svårt att konkurrera ut Bitcoin? De två första orsakerna är punkterna ovan: den optimala uppkomsten och avsaknaden av ägare. En kryptovaluta som lanseras idag kan i princip omöjligen få spridning utan intensiv marknadsföring — något som endast kan finansieras och drivas på av grundarna och tidiga anhängare. Vi landar i en catch-21-situation där det idag är omöjligt att återskapa samma förutsättningar för decentralisering och avsaknad av ägare, och samtidigt uppnå spridning av valutan.

Vidare åtnjuter Bitcoin nätverkseffekter och ett first-mover advantage genom att ha flest användare och vara den första tekniken i sitt slag. När ett nätverk väl har kommit över en viss nivå av dominans är det extremt svårt att vända trenden till ett annat nätverk. Bitcoin är ett dominant nätverk precis som Facebook, Instagram och Snapchat — fast ett monetärt sådant istället för ett socialt.

Slutligen valde Satoshi Nakamoto en perfekt tidpunkt att lansera Bitcoin under en tid då omvärlden fortfarande skakade från finanskrisen 2007–2008. Misstron till det rådande ekonomiska systemet var stor, vilket generade organiskt momentum till Bitcoins spridning via diverse forum och grupper, utan att Satoshi själv behövde göra särskilt mycket.

5. Motståndskraftigt mot attacker

Grundbulten som säkerställer att Bitcoin fortsätter leva vidare obehindrat är alla så kallade miners världen över som verifierar transaktioner och som i belöning får nya bitcoin. Dessa organisationer äger kolossala lagerlokaler fyllda med tiotusentals specifikt utformade kretskort som löser en specifik typ av matematiskt problem.

För att genomföra en attack på Bitcoin behöver man uppnå en beräkningskraft som överstiger 51% av det totala nätverkets kapacitet av mining. Det innebär att förövaren först antingen behöver införskaffa enorma mängder dyr specialiserad utrustning som redan är svår att få tag på, eller på något sätt ta kontroll över en majoritet av alla befintliga miners.

Kostnaden för att köpa all utrustning och energi som skulle krävas för en lyckad attack uppskattas idag till ~$5,5 miljarder. Att istället ta kontroll över en majoritet av alla befintliga miners kan ses som en än mer orimlig uppgift då dessa är utspridda över flera kontinenter, länder, organisationer och individer. En koordinerad attack skulle kräva en sofistikering utan dess like.

Effekterna av en lyckad attack skulle vara att förövaren hade kunnat genomföra transaktioner i utbyte mot något annat och sen dra tillbaka transaktionerna i efterhand. Det är inte så att de flesta människors bitcoin hade varit hotade på något sätt — de är fortfarande kryptografiskt säkrade.

Slutligen hade det förmodligen varit mer lönsamt för förövaren att bara använda utrustningen med goda intentioner då den hade kunnat ackumulera stora mängder bitcoin på hederlig väg, tack vare all beräkningskraft till mining. Om inte annat, hade värdet på de bitcoin som förövaren lyckats anskaffa genom attacken sjunkit drastiskt i värde när det hade uppdagats att Bitcoin utsatts för en lyckad attack — vilket i praktiken hade renderat hela attacken värdelös.

6. Programmerbart

Bitcoin är i grunden bara ett mjukvaruprotokoll (likt HTTP för internet). Det är helt enkelt kod som beskriver hur olika datorer kan kommunicera med varandra. Tack vare detta kan förbättringar av protokollet göras kontinuerligt; potentiella säkerhetsbrister kan täppas igen och nya funktioner läggas till.

7. Hög säkerhet

Alla transaktioner och adresser (“plånböcker” med bitcoin) är kryptografiskt säkrade och kan inte hackas. Alla nyhetsartiklar som tar upp händelser där personer har förlorat bitcoin beror på användares vårdslöshet, fysisk stöld, nätfiske, eller brister i externa system (t.ex. handelsplatser och förvaringslösningar av tredje part). Bitcoin har under sina 11 levnadsår inte blivit hackat en endaste gång trots att världens mest intelligenta personer har skärskådat nätverket för säkerhetshål under ett decennium.

Fortsättning följer med ytterligare tre delar.