Den sista delen av en lång artikel skriven av Benjamin Angeria 18:e januari 202. Bejamin är en civilingenjörsstudent i IT och egenföretagare med ett stort intresse för teknik, programmering och uppenbarligen Bitcoin. Finns på Twitter som @benjaminangeria.

14. Förflyttar makt från staten till individen

Om du köper bitcoin har du möjligheten att förvara dessa helt själv, bortom all kontroll av stater, banker och företag. Det enda som krävs är att du sparar 24 ord eller lagrar de på din mobil, dator eller hårdvaruplånbok. Vad du nu har gjort är att ta självständig kontroll över dina egna pengar. Ingen har längre makten att ta dina pengar ifrån dig eller förbjuda dig att förflytta dem till någon annan — oavsett hur stort våldsmonopol de besitter.

“One must acknowledge with cryptography no amount of violence will ever solve a math problem.”

- Jacob Appelbaum

15. Resistent mot censur och kontroll

I västvärlden kan de flesta använda sina pengar fritt; vissa rimliga begränsningar existerar för att förhindra penningtvätt, terrorism och andra illegala aktiviteter. I Sverige kan människor ekonomiskt stötta politiska rörelser och diverse organisationer utan att utsättas för censur eller förföljelse.

Situationen är inte densamma för en stor grupp människor som lever i auktoritära stater där politisk uttrycksfrihet inte är en självklarhet. Att kunna använda sina pengar till lagliga ändamål är en form av yttrandefrihet, och därmed en mänsklig rättighet som bör kämpas för. En mänsklig rättighet som tyvärr aldrig kommer att bli en verklighet för individer i auktoritära stater, om inte det ekonomiska systemet förändras radikalt — Bitcoin är ett verktyg för just det.

Bitcoin är motståndskraftigt mot censur: det finns ingen som kan stoppa dig från att utföra transaktioner med vem du vill, i hela världen. Redan idag används Bitcoin av aktivister för att kunna ta emot donationer efter att staten låst deras bankkonton, bl.a. av kvinnorättsorganisationen Feminist Coalition i Nigeria.

16. Gör det lättare för människor att fly från auktoritära stater

Bitcoin är helt digitala och därmed lätta att förflytta. Ja, kronorna på ditt bankkonto är även de digitala men hur portabla är de egentligen? Visserligen kan du föra över dem till andra konton och länder men verkligen inte till vem som helst eller till vilket land som helst. Inte ett problem för de flesta västerlänningar men desto mer kritiskt för människor på flykt från auktoritära stater, som givetvis vill få med sig sina pengar.

Möjligheten för flyktingar att ta med sig fysiska värdesaker, som kontanter och guld, är mycket begränsad, bl.a. med risken för stöld och beslagtagning. Vidare kan det vara problematiskt att föra över pengar från konton i krigsutsatta länder där bank- och myndighetsstrukturer fallerar.

Bitcoin fyller en potentiellt viktig funktion för flyktingar genom att vara ett sätt för dem att få med sig sina pengar vid landsflykt.

17. Förstärker incitamenten till långsiktighet, ansvarstagande och sparande på individ- och samhällsnivå

Dagens ekonomiska system vilar på förutsättningarna att folk ska jobba, låna och konsumera mer i all oändlighet — för att ekonomin ska växa. Under hela 1900-talet och fram till idag har det fungerat oerhört bra tack vare den industriella revolutionen och tidigare tillsynes oändliga tillgång till billig energi i form av olja. Eftersom våra resurser faktiskt har ökat kraftigt under det senaste seklet, har det fungerat att skala upp världsekonomin med den politik som förts.

Idag vet vi att vår planet inte kan erbjuda oss oändligt med resurser, och att vår livstil har börjat resultera i negativa konsekvenser på klimatet. Med ett ekonomiskt system som bygger på oändlig tillväxt i en ändlig värld, behövs en förändring i grundvalarna för att bibehålla blomstrande samhällen även för kommande generationer.

Med ett ekonomiskt system som bygger på oändlig tillväxt i en ändlig värld, behövs en förändring i grundvalarna för att bibehålla blomstrande samhällen även för kommande generationer.

Medvetenheten om problematiken är stor men många av lösningsförslagen försöker bota symptomen, inte orsakerna. Om det ekonomiska systemet som samhället vilar på ger starka incitament till vettlös konsumtion och lånande, räcker det inte att sopsortera och köpa second hand.

Så länge företag tjänar mer på pengar på en skövlad regnskog jämfört med en som står kvar, mer pengar på en blåval som är död istället för levande, och mer pengar på att samla all din persondata istället för att inte göra det — kommer våra ekosystem och samhällen att fortsätta utarmas.

Problematiken är komplex och saknar givetvis lättartikulerade lösningar. Men ett steg i rätt riktning är att ändra de underliggande ekonomiska incitamenten som driver individer, företag och stater.

Dagens valutor kan skapas utifrån tomma intet helt utan begränsningar, vilket ger stater och storföretag oproportionerligt stor makt. Stater kan finansiera vad de än vill utan befolkningens godkännande, och företag har tillgång till stora mängder kapital via lån med nästintill obefintlig ränta. Detta resulterar i en separation av ansvarstagande för hur stater och företag kan spendera pengar. Incitament för långsiktighet och sparsamhet saknas då det är mer lönsamt att trycka eller låna nya pengar direkt, istället för att spara dem till mer långsiktigt hållbara ändamål.

Incitament för långsiktighet och sparsamhet saknas då det är mer lönsamt att trycka eller låna nya pengar direkt, istället för att spara dem till mer långsiktigt hållbara ändamål.

Verkligheten är givetvis inte helt svartvit: det finns även positiva aspekter med en inflationär monetär politik. En ökning av mängden pengar i samhället leder generellt till ökad konsumtion, vilket i sin tur ökar produktionen och skapar arbetstillfällen. Dessutom stärks incitamentet för risktagande och innovation i form av entreprenörskap, genom att lån blir mer fördelaktiga. Frågan är om dessa vinster gynnar alla socioekonomiska grupper lika mycket, samt om de positiva effekterna kommer till priset av negativa konsekvenser på lång sikt.

Med en större del av världens monetära energi lagrad i Bitcoin skulle incitament för sparsamhet, långsiktighet och ansvarstagande uppstå. Eftersom ingen maktmissbrukande elit kan generera pengar från tomma intet, uppnås en sund incitamentstruktur för hela samhället. Investeringar hos alla aktörer i samhället behöver övervägas och granskas med en helt annan seriositet. Om pengar inte kan skapas och lånas utan gränser, blir allvaret större.

18. Gör det svårare att finansiera krig

En stor del av all krigsföring de senaste seklet har varit möjlig tack vare det rådande monetära systemet. Det finns åtminstone två orsaker till det.

Den första orsaken är nationers tillgång till penningpressen. Att kunna skapa nya pengar utan begränsningar gör det möjligt för länder att fortsätta slåss ända till att valutans värde är körd i botten, inte bara tills pengarna är slut. Innan 1914 var de flesta ländernas ekonomier baserade på en myntfot. Det betyder att alla pengar motsvarade en viss mängd guld eller silver i bankvalven. Eftersom guld och silver är sällsynta metaller kunde inte hur mycket pengar som helst skapas. I samband med att det första värlskriget bröt ut 1914, lämnade de flesta länderna guldmyntfoten för att ha råd att finansiera kriget efter att skattepengarna sinat. Vad som sedan följde är det blodigaste seklet i människans historia, fyllt med katastrofala krig och mänskligt lidande.

Den andra orsaken är att individer som istället använder en sund deflationär valuta utvecklar ett långsiktigare perspektiv, och därmed förmågan att föredra samarbete före konflikt — som beskrivs i punkten innan (17).

19. Gör det möjligt för utsatta människor att skaffa ett bankkonto och utföra transaktioner

Idag finns det 1,7 miljarder människor som inte har tillgång till ett bankkonto (~21% av världens befolkning). I en rapport från World Bank Group konstateras det att de överrepresenterade grupperna är fattiga, lågutbildade, kvinnor och unga människor. Tillfrågade från de berörda grupperna menar att orsakerna till att de inte har ett bankkonto är bl.a. att det är för dyrt, kräver identifikation, att det är för långt till närmaste bankkontor och att de inte litar på bankerna.

Allt som krävs för att öppna ett eget Bitcoin-konto är en smartphone, vilket många som inte har bankkonto redan har, tack vare att priset på smartphones har sjunkit drastiskt de senaste åren även i utvecklingsländer.

20. Gör det lättare för människor som lever i länder med kollapsade valutor att försörja sig

Den totala kollaps av Venezuelas valuta bolívar, som genomgått hyperinflation de senaste åren, är historiskt sett inte ett nytt fenomen — och de är inte ensamma. Idag upplever även Sudan, Argentina och Angola hyperinflation på över 100%, vilket givetvis har katastrofala konsekvenser för befolkningen som får se sina livsbesparingar tyna bort.

Som en väg ut ur detta har kryptovalutor som Bitcoin blivit omåttligt populära i Venezuela, som idag ligger på tredjeplats i Global Cryptocurrency Adaption Index. Det har till och med gått så långt att Venezuela har utfärdat sin egna digitala valuta vid namn Petro. Många har inget val när ens månadslön utbetalad i bolívar knappt räcker till att köpa en grillad kyckling.

Bitcoin, som istället är en naturligt deflationär valuta, har varit en livboj för personer i dessa länder där nationens egna valuta har förlorat sitt värde. Även om ett liknande scenario är högst osannolikt i länder som Sverige, menar jag att det är en moralisk och altruistisk handling att stötta ett verktyg som Bitcoin, som uppenbarligen kan hjälpa människor i mer instabila länder att försörja sig.

21. Effektivisera den globala energiförbrukningen och påskynda utvecklingen och användandet av grön energi

Tillsammans med det volatila priset på bitcoin brukar energiförbrukning ofta tas upp i media. Det är sant, Bitcoin förbrukar idag mer energi än Finland, vilket kanske låter galet. Är det inte slöseri och kontraproduktivt i en tid där världen behöver ta mer ansvar för sin klimatpåverkan?

Jag vill påstå det motsatta: den energi som går åt till att driva Bitcoin är väl använd och fyller en viktig funktion.

En allt större del av all Bitcoin-mining sker i länder med hög andel förnybara energikällor. Mining av Bitcoin är en hårt konkurrensutsatt, vinstdriven bransch, där tillgång till billig energi är vital. Detta leder naturligt till att miners etablerar sig på platser med en stor överskottsproduktion av energi. Ett exempel är de norra delarna av Kina som under våtsäsongen har en enorm överskottsproduktion av ren energi från sina vattenkraftverk. Energi som annars hade gått förlorad används istället till mining.

All användning av energi är berättigad så länge användaren betalar ett marknadsmässigt pris för den. Om du vill använda energin som du betalar för till att rosta bröd, eller driva ett grafikkort som beräknar matematiska problem — är helt upp till dig.

Vidare behöver vi betrakta energiförbrukningen av Bitcoin i relation till energiförbrukningen av de befintliga etablerade ekonomiska systemen. Tabellen nedan är sammanställning av årskostnad och energiåtgång för några av de vanligaste systemen idag. Alla system kräver energi i någon form för att upprätthålla och säkerställa systemets funktion. De traditionella banksystemen förbrukar energi på många olika sätt bl.a. genom upprättandet och driften av bankkontor, bankvalv, växlingskontor, serverhallar, kontanttransporter, o.s.v. Även brytning och återvinning av guld är en energislukande industri. Det uppskattades 2018 att guldindustrin förbrukade 173% mer energi än Bitcoin. De nuvarande ekonomiska systemen förbrukar energi i en rad komplexa processer för att uppfylla sin funktion. Bitcoin gör detta utan mellansteg genom att direkt konvertera energi till värde via matematiska uträkningar.

Eftersom incitamentet för miners att få tag billig energi är starkt, leder det till att innovationstakten är hög i jakten på olika sätt att effektivisera hela energikedjan: från framställningen av energi till den faktiska hårdvaran som förbrukar energin. Idag används nästan uteslutande speciellt framtagna kretskort som är optimerade för och endast kan användas till Bitcoin-mining; varje liten mikroprocessor är utformad för att maximera antalet beräkningar per kilowattimme.

Sammanfattningsvis argumenterar jag för att Bitcoin kommer att ha en nettopositiv effekt på både den globala energiförbrukningen, samt fungera som katalysator till innovation och forskning inom förnybara energikällor.

Sammanfattning

Det är uppenbart att Bitcoin har långt större implikationer än vad som förmedlas i media. Fenomenet kan helt enkelt inte reduceras till endast ett sätt att tjäna snabba pengar eller en onödig energibov. Jag har argumenterat för hur en större spridning av Bitcoin hade kunnat ge en positiv effekt på vår planet och våra samhällen från flera olika perspektiv.

Det är min övertygelse att betydelsen av Bitcoin på sikt kommer att vara av minst samma magnitud som elektriciteten, internet och smartphones. När det händer är lönlöst att spekulera om. Men precis som med många andra revolutionerande tekniker och dominanta nätverk brukar utvecklingen ske exponentiellt. Först med en gradvis spridning under en längre period tills att allt helt plötsligt sker väldigt snabbt.

Att som individ konvertera en del av sina fiatpengar till bitcoin är en tyst men effektiv röst för ett mer hållbart ekonomiskt system.

Hur skaffar jag bitcoin?

Det finns några olika sätt att skaffa bitcoin på men det absolut lättaste är att köpa det på någon handelsplats för kryptovalutor. Det finns ett par svenska handelsplatser som dock generellt har lite högre avgifter än de utländska alternativen. Precis som med vilken annan valuta går det även att tjäna bitcoin i utbyte mot jobb.

Hur bör jag förvara bitcoin?

Om det handlar om mindre belopp är det helt okej att ha det liggandes på vald handelsplats. Handlar det om större summor rekommenderar jag starkt att lagra det på din dator, mobil, eller allra helst på en hårdvaruplånbok. Det är först då när du själv tagit full kontroll över dina nycklar som du på riktigt utnyttjar Bitcoins fulla potential.

Not your keys, not your coins, får vi avsluta med.

Fortsättning av artikeln 21 skäl att använda Bitcoin. Skäl 13 får stå ensam, den förklarar hur inflation och ökning av penningmängden under år 2020 har accelererat till historiska höjder, åtgärder som med största sannolikhet leder till extrema prishöjnningar.

13. Hög inflation och ökning av penningmängden

Den svenska kronan har genomgått en inflation på 1305% sedan 1956. Det du fick för 100 kr 1956 får du idag betala 1405 kr för.
Vi kan vända på resonemanget. Säg att du har en miljon på kontot idag. Om Riksbanken lyckas hålla sitt mål på 2% inflation framöver, kommer din miljon att ha halverats i värde om 36 år. Det betyder att du har två alternativ: antingen konsumerar du upp alla dina pengar så snabbt du kan, eller så försöker du investera dem i något som du hoppas kommer öka i pris snabbare än 2% per år. Lättare sagt än gjort, speciellt om du saknar intresset för att hålla på med investeringar. Dessutom kan en oväntad börskrasch eller pandemi radera ut hälften av dina livsbesparingar på kort tid.

Varför är det inte tillräckligt att bara tjäna pengar och vara sparsam för ett rikt liv? Hur hamnade världen i detta olyckliga ekorrhjul där vi behöver arbeta mer och mer bara för att stå på samma plats?

Med en pandemi som härjat i lite drygt ett år nu kan man undra hur det går ihop att aktier, fonder, bostadspriser — ja, alla tillgångar egentligen — bara ökat i pris efter svackan under våren 2020? Vi ser samtidigt att småföretagare och större företag i utsatta branscher världen över får stänga ner eller skala ner sin verksamhet rejält.

Orsaken till att en ekonomisk krasch har uteblivit är de kvantitativa lättnader som utförts av centralbanker världen över: stimulanspaket, uppköp av obligationer, utfärdande av lån med låg ränta — åtgärder som inneburit att den totala mängden pengar i samhället ökat kraftigt. I diagrammet nedan ser vi hur Riksbanken har kört penningpressen på högvarv under 2020: en ökning på ca 15% av mängden svenska kronor i samhället jämfört med året innan.

Om du glatts åt att börsen har gått bra på sistone är detta precis varför. Riksbanken injicerar nyskapade pengar i ekonomin via köp av räntebärande värdepapper och ökad utlåning. Totalt ämnar Riksbanken pressa in 1,8 miljarder kr i samhället för att “stimulera” ekonomin — en sorts konstgjord andning. Nya pengar kan skapas utan hejd men värdet som pengarna representerar kan inte ökas artificiellt, det kan bara ökas med höjd produktivitet. Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?

Det är lika vansinnigt som det låter men göms bakom facktermer och avancerad jargong — pengar produceras utifrån tomma intet. “Pengar växer inte på träd”, eller hur var det nu?

I USA ser det än mer oroväckande ut. Nästan en femtedel av alla dollar som existerar har skapats under 2020. I siffror handlar det om en tillförsel på mer än $3 biljoner, vilket är en ökning av penningmängden på strax under 25% sett till året innan. Eftersom dollarn är världens reservvaluta är det högst relevant även för oss i Sverige.

Slutsatsen som kan dras av detta är att många av världens valutor, däribland USD och SEK, förmodligen kommer minska i värde rejält de kommande åren. Vi kommer antagligen bevittna än mer skenande bostadspriser och aktiekurser. Om och när pandemin fås under kontroll och folk återigen börjar spendera mer pengar på resor, restaurangbesök och dylikt, kommer förmodligen även varor och tjänster stiga kraftigt i pris. I slutändan är det landets befolkning som drabbas hårdast i och med att deras besparingar tynar bort samt varor och tjänster blir dyrare — detta i kombination med att lönerna endast ökar marginellt. Värst ansatta blir de yngre generationerna som fortfarande står utanför bostadsmarknaden och utan besparingar i fonder och aktier, och till följd har svårt att bygga ett stabilt liv.

Inflation är ett genialt men högst omoraliskt verktyg som används av stater för att beskatta befolkningen för stora utgifter utan att det märks lika tydligt som traditionell beskattning. Hur hade du reagerat på om den svenska staten istället hade infört en kraftigt förhöjd skatt och sänkt bidragen för att ha råd att betala ut stödpaket med syfte att rädda redan välbärgade aktieägare i storbolag som SAS, Volvo och HM?

Nedan är statistik från SCB för KPI: ett statistiskt verktyg för att försöka mäta inflationen i samhället, alltså hur mycket priserna har höjts på de vanligaste varorna och tjänsterna som folk konsumerar. Viktigt att notera är att bostadspriser inte tas med i måttet.

Det ser inte alltför illa ut. Inflationen har fluktuerat mellan 0–3% det senaste decenniet. Bara strax över 0% under 2020 trots en stor ökning av penningmängden. Kan vi lita på detta? Anser du att de varor och tjänster som du brukar köpa bara har blivit marginellt dyrare de senaste tio åren? Upplever du att din lön, CSN, pension eller bidrag har ökat i samma takt som allt blivit dyrare?

Det tydligaste exemplet på att detta inte stämmer i Sverige är bostadsprisernas utveckling (som inte räknas med i KPI då bostäder inte konsumeras, likväl behöver folk köpa en bostad). Även priserna för andra kategorier så som sjuk- och tandvård, posttjänster och restauranger har ökat markant. Följande graf visar att priserna på många varor och tjänster har ökat i mycket högre takt än KPI.

I nästa diagram ser vi att huspriserna ända fram till 1993 har hållit sig relativt nära det reala värdet. Men efter det hände något och priserna började öka mycket snabbare än SCBs påstådda inflation. Vad hände egentligen 1993? Jo, Riksbanken ändrade sitt ursprungliga syfte: att bevara en fast växelkurs för kronan — till att istället sträva efter ett inflationsmål och “prisstabilitet”. Ser bostadspriserna stabila ut efter 1993?

Eftersom lönerna inte ens i närheten har ökat i samma takt, har folk inget annat val än att belåna sig upp över öronen för att ha råd att bo någonstans.

Följderna har blivit att folk försöker hitta tillgångar att förvara sina pengar i som ökar i pris snabbare än inflationen. Det är inte så att en etta i centrala Stockholm är 600% mer subjektivt värdefull idag jämfört med för 25 år sedan, eller att Tesla som företag är 700% mer värt idag än för ett år sedan. Det är bara det att folk försöker hitta placeringar där pengarna inte urholkas i värde. Många väljer att hoppas på att bostäder i storstäder och teknisk innovation ska vara en fristad för detta.

Till följd av den kraftigt ökande penningmängden kan man anta att det inte räcker med att lyckas uppnå en avkastning på minst 2% för att ha sitt på det torra. Jag menar att enbart KPI inte representerar den faktiska prisökningen i samhället och att faktorer som ökad penningmängd behöver tas i större beaktning. Min uppskattning är att den som åtminstone vill bevara sin köpkraft behöver uppnå en årlig avkastning på minst 10–15% bara för att inte bli fattigare.

Bitcoin är istället det motsatta till fiatpengar: en deflationär tillgång som bör öka i värde över tid. Detta baserat på den minskande inflationstakten, begränsningen på 21 miljoner mynt, samt ett ökande antal användare. Slutsatsen blir att det kan ses som en plan B som ligger helt utanför fiatsystemet — ett sätt att säkerställa att du inte blir fattigare för varje år som går.

“Bitcoin isn’t a get rich quick scheme, it’s a don’t get poor slowly scheme.”

- Jameson Lopp