Ett av de största problemen seniorer har med urinering är nokturi, att behöva tömma urinblåsan flera gånger under natten när det helst ska sovas. Att vakna vid ett flertal tillfällen per natt kan leda till sömnsvårigheter som i sin tur kan leda till depression. Risken att snubbla i mörkret och göra illa sig är ett annat riskmoment. Många äldre har accepterat det faktum att toalettbesök om natten är åldersbetingat och inget att göra åt. NHK, japans stats-TV bestämde sig för att gå till grunden med problemet.

På NHK ställde programledaren frågan till de anställda. Vilket organ i kroppen lagrar urin? Alla närvarande svarade urinblåsan. Rätt svar men bara till en viss del eftersom människokroppen är komplicerad.  I april 2020 bestämde sig Mr. Terakita en ung man från NHK att flytta in hos Mr. Hayashi en äldre japansk man. De två skulle äta och dricka exakt samma och lika mycket mat och dryck under en dag. Under dagen skulle antal toalettbesök registreras och mängden urin mätas. Dagen började med ett toalettbesök. Klockan 07.30 åt de frukost, japansk mat förstås i lika mängd och efter frukost drack de lika mycket te. Mängden vätska var 600 ml från maten och 530 ml från teet, totalt 1130 ml.

Nu börjar mätningen på allvar. Mr. Terakita behövde göra ett toalettbesök bara 30 minuter efter frukost och det blev 300 ml urin i mätglaset. Endast 20 minuter senare behövde den unga mannen göra ytterligare ett toalettbesök, nu blev de 400 ml i mätglaset och 2-0 i antalet toalettbesök. Klockan 09.30, två timmar efter frukost, var det då dags för Mr. Hayashis första besök men han kunde bara klämma ut 100 ml. Av 1130 ml intag hade Terakita tömt urinblåsan på 700 ml och Mr. Hayashi bara 100 ml. Det fanns alltså bara 430 ml av intaget kvar hos Terakita medan Hayashi hade lagrat 1030 ml. Det blev ytterligare ett besök för Mr. Hayashi och 110 ml urin ut medan Mr. Terakita gjorde ytterligare två besök och tömde urinblåsan på ytterligare 400 ml. Summa summarum av frukostens vätskeintag, Mr. Terakita hade endast 30 ml kvar men för Mr. Hayashi hade 920 ml lagrats i kroppen.

Dags för lunch och nytt vätskeintag. Från en smörgås med ägg och potatissallad fick de båda i sig 140 ml vätska och från en sportdryck blev det 380 ml vätska, totalt 520 ml. De åt också middag ihop och med den inräknad blev det totalt 2730 ml vätskeintag under dagen. Mellan lunch och middag gjorde Mr. Terakita ytterligare tre besök och blev av med 700 ml medan Mr. Hayashi också gjorde tre besök men lyckades bara få ut 290 ml. Efter middagen och före sängdags gjorde Mr. Terakita ytterligare tre besök och avlägsnade ytterligare 650 ml vätska ur kroppen. För Mr. Hayashis del blev det ynka 180 ml vid ett besök. Om vi inte räknat fel gick Mr. Terakita och lade sig med endast 280 ml vätska lagrad i kroppen medan Mr. Hayashis kropp hade lagrat 2050 ml. Det går att konstatera att Mr. Terakita avlägsnat i stort sett hela vätskeintaget under samma dag medan Mr. Hayashi har lagrat betydligt mer vätska än han urinerat.

Vart tar vätskan vägen. Genom ultraljud mättes mängden vätska i urinblåsan och det visade sig vara i stort sett samma mängd i bådas blåsor, näst intill ingen vätska. Så vad händer mellan midnatt och klockan 06.00 på morgonen. Mr. Terakita sover men Mr. Hayashi gör tre toalettbesök, vid första besöket en timme efter insomnande mättes 130 ml upp, klockan 04.20 blev det 420 ml och klockan 06.00 280 ml.  

Vilda gissningar bland åskådare till experimentet. Vattnet lagras i levern, njurarna, tarmarna, knän (vatten i knän har vi hört talas om), i blodkärlen eller kanske i hjärtat, lungorna eller magsäcken. Fel, fel, fel. Det är i mellanrummet mellan ben och hud där vadmuskeln sitter, det som kallas ”interstitiet˟, där vattnet lagras. Mellan 200-300 ml per ben.

Blodet cirkulerar i blodkärlen med hjälp av hjärtats slag men också med hjälp av muskulatur inkluderat vadmusklerna . Förenklat tas vätska som vi dricker upp av magen och tarmarna som ser till att vätskan kommer ut i blodomloppet. Kroppen har förmåga att reglera mängden vätska och när det blir ett överskott producerar kroppen urin som sänds till urinblåsan. När en människa blir äldre cirkulerar inte blodet med samma styrka vilket leder till att det finns ett överskott av vätska i blodet, vätskan ”läcker” ut och hamnar i kroppens nedre delar p.g.a.  gravitationen.  Vid vertikalt läge håller inte gravitationen kvar vätskan i underbenen utan tas åter upp i blodomloppet och eftersom det då blir överskott av vätska i blodet görs överskottet om till urin och hamnar i urinblåsan.

Nu vet vi varför och då är det dags att hitta lösningar på problemet med nokturi.

1. Använd stödstrumpor under dagen. De är gjorda för att varsamt strama åt runt underbenet för att göra det svårare för vätska att samlas.
2. Ligg ner med benen i upphöjt läge cirka femton centimeter i cirka 30 minuter. Bör göras under eftermiddagen.
3. Ät mindre salt som binder vätska. Salt höjer också blodtrycket och vid högt blodtryck avger kapillärer i muskulaturen mer vätska

Vi vill också påpeka att det kan finnas andra anledningar till nattliga toalettbesök än nokturi.

˟Interstitiet är ett sammanhängande vätskefyllt utrymme som finns mellan en strukturell barriär, såsom en cellvägg eller huden. 

För er som vill se TV-showen på NHK sök på NHK Nocturia, Ending nighttime urination GATTEN (got it på japanska).

Det är snart ett år sedan hela världen drabbades av ett litet virus som gav oss Covid-19. Under 2020 har alla mer eller mindre drabbats av traumatiska upplevelser. Antalet smittade har rapporterats dagligen som någon slags topplista, gäller även antalet avlidna antingen i Covid-19 eller i sviter från viruset. Det har varit ett minst sagt ovanligt år, 2020. En del människor klarar av den stress de levt under medan andra har fyllt sitt instängda liv med mer mat, mer vin och mer sötsaker.

Vi vet neurovetenskapligt att det finns en koppling mellan de saker vi vill ha och de saker som vi gillar. Att vilja är en motiverande process. Gillande är hur det känns när du får det du vill ha. Kopplingen är starkast inom beroendeframkallande droger; begär eller vilja ha, kommer att driva människor till ytterligheter för att få tag i drogen, men den faktiska utkomsten, gillandet, är låg eftersom att använda droger är en vana.

När det gäller att umgås med människor, göra goda gärningar, uppleva tacksamhet finns det inga mekanismer som leder till aktivt handlande, vi inser helt enkelt inte att känslorelaterade beteenden saknas.

Finns det någon förklaring till varför människor väljer att tömma butikshyllor på toalettpapper och mjöl. Gjordes det fler toalettbesök eller bakades det mer?

Den långvariga traumatiska stress som de flesta har upplevt under hela pandemin gör det svårare att hålla önskningarna i schack och det leder till ologisk nöjessökning.        

I vetenskapliga termer;  När hjärnor översvämmas av stresshormonet kortisol under lång tid, hämmar det funktionen av prefrontal cortex˟, vilket leder till överdriven aktivering av hjärnans "belöningscenter". Det utlöser överdriven bakning, drickande, rökning och shopping enligt Dr. Robert Lustig, professor emeritus i pediatrisk endokrinologi vid University of California, San Francisco, och författare till "Metabolical.

"Dopamin är belöningssubstansen som hålls i schack av prefrontal cortex. När den hämningen släpps letar belöningscentret efter hedoniska stimuli, de kan vara kemiska i form av kokain, heroin, nikotin, alkohol, socker eller beteendemässigt, shopping, spel, internetspel, sociala medier, pornografi”.

Ta det älskade kolhydratsockret. I början av pandemin blev människor som galna i bakning som gav både en relativt tillgänglig karantänhobby och en konstant tillförsel av kolhydrater. Precis som handrengöringsmedel av diverse slag och toalettpapper blev mjöl och jäst snabbt slut i butikshyllorna. Det köptes kokböcker specialiserade på bröd och bakverk som aldrig förr men försäljningen av kokböcker som handlade om nyttig mat minskade. Uppenbarligen var det inte matlagning som tillfredsställde nöjescentret, snarare sockertillskottet.

Manchester Citys försvarare, Benjamin Mendy, bjöd in två vänner och en kock till ett nyårsfirande, vilket bröt mot Storbritanniens coronarestriktioner då personer från flera olika hushåll umgicks inomhus.

Mendy är långt ifrån den ende inom fotbollen om att ha brutit mot regeringens regler. Tottenhams Erik Lamela, Sergio Reguilon och Giovanni Lo Celso, West Hams Manuel Lanzini, Crystal Palaces Luka Milivojević och Fulhams Aleksandar Mitrovic har alla synts bryta mot reglerna under jul- eller nyårsfiranden. 

De tre moderata riksdagsledamöterna Hans Wallmark, Cecilie Tenfjord Toftby och Boriana Åberg fick be om ursäkt för sina utlandsvistelser inför partiets riksdagsgrupp.  Moderaternas riksdagsgrupp har fattat beslut om en ny instruktion där gruppledaren Tobias Billström redan på förhand ska få vetskap om planerade utlandsresor.

Morgan Johansson och Stefan Löven tyckte att de restriktioner de själva varit med om att bestämma inte behövde efterlevas eftersom det var viktigt att köpa julklappar och på det viset tillfredsställa nöjescentret. Kanske var det också därför Dan Eliasson chefen för MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) ansåg att det var nödvändigt att åka till Kanarieöarna och fira jul med familjen. Bara för att förstå hur viktig Dan Eliasson är vill vi nämna att han mellan 2007-2011 var generaldirektör för Migrationsverket, mellan åren 2011-2014 hade han samma position på Försäkringskassan och han har också varit rikspolischef från 2014 till 15:e februari 2018. Det blev ytterligare ett chefsjobb på MSB från 5:e mars 2018 och var han hamnar nu är inte klarlagt.

Alla personer vi nämnt vid namn, det finns förmodligen många fler, har förstås en ursäkt för sitt beteende. Ingen av dem har klarat av att handskas med den långvariga traumatiska stress de upplevt under pandemin. Deras hjärnor har översvämmats av stresshormonet kortisol , funktionen av prefrontal cortex har hämmats men deras belöningsscenter har varit överaktiverat. Därför har de hemfallit till ”hedonisk stimuli” och det är helt och hållet dopaminets fel. Att det stora flertalet människor, som också har hjärnor översvämmade av kortisol, klarat av att hålla dopaminet i schack kan kanske ge en fingervisning om behovet av mental disciplin som förväntas av och ledare bör ha.

˟Prefrontala cortex, prefrontalkortex eller prefrontala barken, är den främre delen av hjärnans pannlob, den har kopplingar till alla sinnessystem. Den hör ihop med förmågor som att avstå från att följa stimuli, samt komplexa kognitiva processer som att planera rörelser och handlingar. I detta område finns förmågan att fatta beslut och att anpassa sig till olika sociala sammanhang. I prefrontala cortex bearbetas information utifrån individens erfarenheter och långsiktiga mål. Även empati hör till detta område.