- Ekonomi är inte vår starka sida därför anlitar vi rådgivare som kan den delen, sa han bland mycket annat i mitten av förra året.
Hjälp med ekonomidelen
I augusti 2015 fick därför förre premiärministern, Thaksin Shinawatras, vice statsminister och handelsminister, Somkid Jatusripitak, till uppgift att få fart på den thailändska ekonomin. Han började med att få igång alla slumrande infrastrukturprojekt precis som han gjorde när han satt i regeringar mellan 2002-2006. Skytrainlinjer började byggas omedelbart och står nästan färdiga på Bangkoks Thonburisida och ända ut till Don Muang, den gamla flygplatsen. Fler är under byggnation. Vägbyggen över hela Thailand sattes igång, både nya och förbättringar och järnvägsnätet har äntligen fått ett rejält lyft med början norrifrån. Allt material och arbetsersättning till ett 30-35% lägre pris än förut, märkligt nog. Apisak Tantivorawong som tidigare varit president för den statsägda Krung Thai Bank blev samtidigt ny finansminister. Det är alltså välrespekterade och kunniga människor som sköter Thailands ekonomi. För tillfället prioriteras andra saker än den thailändska börsen.
BNP och Börsen
Vi har skrivit om det förut men det är värt att upprepas. BNP:s tillväxt som alla västerländska ekonomer anser vara ett mått på hur bra landets ekonomi är, känns lite utdaterad. Samma gäller att använda börsen som måttstock. Kanske är det så att i många europeiska länder är flertalet innevånare med på börsen via olika fonder. Så är inte fallet i Thailand, uppskattningsvis mindre än 1% av alla thailändare äger aktier. På thailändska heter att handla på börsen ”len honn”, alltså spela på börsen inte investera i. Det är ganska ofarligt att säga att de flesta thailändare inte bryr sig om vad som försiggår på börsen. När ett lands BNP (Brutto National Produkt, GDP på engelska, summan av alla tjänster och produkter under ett år) används som måttstock behöver definitivt ekonomerna försöka förstå vad olika länders BNP innehåller. Vi tror att den ekonomi som ligger utanför Thailands BNP är lika stor, om inte större än den officiella. Alla som säljer nudelsoppor, alla frisersalonger, smårestauranger, en mängd serviceyrken hamnar alla utanför BNP- beräkningen, eftersom inkomsterna inte registreras.
Konsolidering
Sammanfattningsvis har därför, hur den thailändska börsen mår, väldigt lite att göra med hur landets ekonomi mår. Samma gäller tillväxt av BNP. Om ett land vill ha en växande BNP skulle det i spekulativt syfte kunna tillverkas helt onödiga produkter i mängder. Eftersom BNP mäter summan av produkter och tjänster som produceras under ett år inser nog de flesta att det är en helt meningslös måttstock. Samma deltagare uttalade sig också om Thailands bilexport. Den hade minskat från föregående år, också det ett bevis, på dålig ekonomi. Att Thailand gått från att varit nummer fyra bland pick-up exporterande länder till nummer ett på bara 3-4 år togs ingen hänsyn till. Att ha ständig tillväxt är ju en omöjlighet, om man inte blåser liv i börsen och BNP på konstgjord väg, sänkt riksbanksränta t.ex. Att balansera tillväxten med en nolltillväxt kallas konsolidering, en lika viktig term inom ekonomin som tillväxt.
Småskalighet
Thailands ekonomi bygger på småskalighet. Entreprenörskap i dess bästa form. Arbetslösheten ligger under 1% av den totala befolkningen och landet har en väldigt låg inflation på livsnödvändigheter (även på byggmaterial beroende på att uppköpen för utbyggnaden av infrastrukturen hade ett 30-35% lägre pris). Den thailändska befolkningen har därför en hög grad av välmående. Att behövas, vilket människor gör när det finns arbetstillfällen, att samma lön som förra året räcker till lika mycket i år, anser de flesta som positivt. I västerländska ekonomier pratas det ofta om att en viss arbetslöshet och inflation driver ekonomisk tillväxt med börsmått mätt. Vi skulle vilja påstå att låg arbetslöshet och låg inflation ger ekonomisk tillväxt. Människor som har ett stadigt arbete och därför mår bra har en större tendens att spendera pengar. Är det inte det ändå, som ger tillväxt. För ekonomer är en arbetslös person bara en procentsats.
Etta på listan
Bloombergs, ett ledande företag i världen när det gäller att lämna information om global affärsverksamhet och finansiella spörsmål och kanske bäst på ekonomiska nyheter, har gett Thailand högsta betyg. Landet klassades som etta utav 51 länder i den ”lyckligaste ekonomin” undersökningen för 2016. Det som ligger till grund för bedömningen är det s.k. eländes-indexet. Ju lägre siffra ju bättre, alltså mindre eländigt. Thailand hade 2.2 poäng och låg före länder som Schweiz, Japan, Sydkorea, Taiwan, Danmark, Kina, USA, Norge, England, Österrike, Nya Zeeland, Island och Malaysia. Även Tyskland hade högre eländespoäng. Bloomberg anser alltså att människor känner sig mindre eländiga om landet de bor i har låg arbetslöshet och låg inflation. Kanske börjar världens ekonomireportrar få upp ögonen för annat än vad de matas med från finansvärlden.
